 |
| Golvet på Tensta Konsthall målat av Wade Guyton, är del av utställningen Abstract Possible. Foto: SR Kulturnytt |
I detta klimat passar Teater Brunnsgatan 4 och dess konstnärliga ledare Martina Montelius (dotter till Kristina Lugn och uppväxt i kulturvänstern) på att lansera ett samarbete med den marknadsliberala tankesmedjan Timbro och Marie Söderqvist. Tillsammans startar de en kulturell debattklubb den 21 februari och hoppas på Bengt Ohlsson som första gäst.
I konstvärlden får de goda och de onda ett ovanligt möte 27 januari då Tensta konsthall öppnar en utställning på Bukowskis. Den nya konsthallschefen Maria Lind vill med sin utställning Abstract Possible visa sin ambition för konsthallen. Till DN säger Lind att hon "vill att Tensta konsthall ska gå från att vara ett projekt till att bli en institution". Maria Lind har gjort internationell konstkarriär både i Tyskland och USA. Hon var i hög grad aktuell som kandidat vid den senaste tillsättningen av chef för Moderna Museet, men sannolikt får hennes drivkrafter ett större genomslag på en plats som Tensta konsthall.
Abstract Possible: The Stockholm Synergies, undersöker olika aspekter av abstraktion i dagens konst. Utställningen består av tre delar där den andra delen, ekonomisk abstraktion, presenteras på Bukowskis. Alla verken är till salu till fasta priser och då konstnärerna själva har skänkt verken kommer intäkterna Tensta konsthall till del. Pengarna skall gå till att publicera Contemporary Art and its Commercial Markets: A Report on Current Conditions and Future Scenarios, som tar pulsen på konstmarknaden. Tensta konsthalls samarbete med auktionsfirman i dess strävan efter att vara en aktör på förstahandsmarknaden innebär alltså att Tensta konsthall är en del av det som den vill undersöka. Det kan kännas som ett intressant grepp och dessutom når Tensta konsthall en ny publik, men vad händer nästa gång en auktionsfirma tydligt samarbetar med en offentlig institution? Genom fler satsningar på samarbeten i samtidskonstens förtecken etablerar auktionshusen sakta legitimitet i konstvärlden. Massiv marknadsföring, prisrekord, kurser, experter och konstnärer som tar farväl av målningar bidrar dessutom till att gemene man uppfattar auktionshusen som platsen där det händer, där man vill vara.
Men där, bakom kindpussarna, de glansiga katalogerna och stora sensationerna så är ett auktionshus inget annat än en marknadsplats. Ett auktionshus har inget intresse av en enskild konstnärs arbete annat än att den skall slå rekord snabbt, större, bättre. Därför främjar auktionshusen en marknad där det går alldeles för snabbt för ett verk från förstahandsmarknaden till andrahandsmarknaden.
Detta är vad Konstinspektionen hoppas att debatten kommer att handla om efter 27 januari.
