Ett vackert förflutet och hopp om framtiden

 

Ynglingagatan 1 var ett ideellt drivet galleri i Stockholm under en stor del av 90-talet. Trots små medel visades svenska och internationella konstnärer av mycket hög klass. Carsten Höller, Takashi Murakami, Tom Friedman, Gunilla Klingberg är några av dem som ställde ut. Utställningsverksamheten byggde helt på medlemmarnas ideella engagemang liksom deras ekonomiska bidrag. Det fanns inga krav på intäkter och på så vis kunde konsten förhålla sig fri. En utställning med konst som ställts ut på Ynglingatan samt dokumentation av verksamheten visas nu på Moderna Museet. Det är en energifull exposé över vad många människor med lite pengar men mycket drivkraft kan åstadkomma tillsammans.

Vernissagepublik framför ett utav verken, en hylla som fylldes med urdruckna ölflaskor, "The Act of Drinking Beer With Friends Is The Highest Form of Art" av Tom Marioni

En utav dem som drev Ynglingagatan 1 är Karen Diamond. Sedan dess har hon bland mycket annat jobbat på galleri Lars Bohman

Lars Bohman är ett galleri som under de senaste åren mer och mer liknat en konsthandel. Därför är det uppfriskande att de nu bjuder på en utställning med Emily Sundblad, konstnär och gallerist bosatt i New York. Under vernissagekvällen förvandlades galleriet till ett utsnitt ur New Yorks konstscen med performance av Sundblad och kollegor. Dans, tummor, sång och en obehagligt hög ljudnivå som utmanade publiken, hur länge skulle den orka?
Givetvis fanns det målningar till salu. Färgglatt, naivt och med en ironisk blinkning åt Matisse. Kul att just galleri Lars Bohman visar upp hur man kan vara både experimentell och kommersiell.